Betala räkningar

Betala räkningar är inte det lättaste när man kommit upp i åren och tekniken sprungit ifrån en för länge sedan. Har man dessutom glömt bort hur man fyller i en betalorder och lägger den i ett brunt kuvert, då är det helt kört. I synnerhet om man också glömt bort att det finns räkningar överhuvudtaget. Nu finns det som tur är autogiro och det har jag ordnat åt lilla mor på alla kända betalningar. Just det, kända betalningar. Det är när det dyker upp något oväntat som det blir problem. Om t.ex. syster på hemmet tar prover eller distriktsläkaren gör hembesök, så genererar det så småningom en faktura. Den hamnar numera bland reklamen som samlas i en hög på ett bord. För inte så långt tillbaka ringde mor emellanåt och bad mig komma förbi, för hon hade fått några "papper" som jag måste titta på. Det slutade hon plötsligt med och det resulterade i ett krav från Intrum Justitia som jag hittade så småningom. Jag betalade fakturan och ringde sen landstingets ekonomiavdelning och bad dem skicka en blankett för autogiro. Frid och fröjd. Trodde jag! Idag rotade jag igenom reklamhögen på jakt efter nämnda blankett. Hittade den, men också ett brev från kronofogden daterat samma dag som jag betalade fakturan, tydligen någon dag för sent. Nu hade den ursprungliga skulden på 60 kronor stigit till 860 kronor. Lilla mor fick skriva under delgivningskvitto och autogiromedgivande, jag betalade kravet så nu ska väl allt vara lugnt.
MEN - hur gör alla förvirrade gamlingar som inte har en anhörig som hjälper dem? Vem upptäcker att det finns obetalda räkningar (förutom fodringsägaren) och hur beter sig delgivningsmannen när han kommer hem till en förvirrad åldring? Hur, hur, hur?
Jag fattar inte hur det går till. Kan någon förklara?