Ring, ring...

Mor har glömt hur man svarar i telefon. Hur man ringer är det länge sen hon behärskade. Sista tiden hennes sambo levde, tog han helt över telefonen och det tog inte lång tid innan hon tappade den förmågan. Så är det, man får passa sig för att hjälpa till för mycket, för då försvinner kunskapen ut i det blå.
Det är ju inte många som ringer till henne längre. I stort sett är det min bror och jag, och själv har jag väl tyckt att det har räckt till att hälsa på varannan dag, eller så har jag kommit på det för sent på kvällen.

Min bror slog larm häromdagen. Han hade gjort flera försök att ringa, hört hur hon lyft luren och sen bröts det som aldrig hann bli ett samtal. Det visade sig, att hon inte hade en aning om hur hon skulle göra när hon väl lyft på luren, utan hon tryckte lite på måfå. Till saken hör att hon har en "seniortelefon" som ska vara enkel och tydlig att använda. Vad gör man? Jag skrev en enkel instruktion, klippte och klistrade en grön och en röd lur och hoppades på det bästa. Jag ringde henne på plats från min mobil och hon fick svara. Jag ringde min bror och bad honom ringa upp och hon fick svara. Det gick bra. Sen kom det stora testet nästa dag när jag ringde henne hemifrån. Skulle det fungera? Skulle hon komma ihåg att läsa hur hon skulle göra. Skulle hon se vad som stod på lappen? Hon ser inte så bra heller... Vilken lycka när hon svarade! Hoppas att det håller i sig och att jag och brorsan kommer ihåg att ringa lite oftare. Övning ger färdighet!