Dotter till en grå panter avreagerar sig.

Den här bloggen skriver jag, för att berätta något om hur det är att vara dotter till en gammal mor som inte längre klarar vardagen på egen hand. Inte så mycket om hennes tillkortakommanden, utan mer om hur det fungerar eller snarare inte fungerar runt omkring. Om maten inte minst, hur det blir när man inte har makten över det man äter längre. Överhuvudtaget om hur det blir när man inte vet och kan så mycket längre.

söndag 18 september 2011

Recept på hollandaise

Nej, jag har inte blandat ihop mina bloggar. Det här är inte "Elisas mat"! Men efter att alltid varit en hängiven matlagare, jobbat proffessionellt med mat i 15 år, får jag inse att jag är slagen på fingrarna av det stora köket som förser kommunens åldringar, däribland min mor, med kokakylmat. De kan göra hollandaise utan att använda varken smör eller ägg! Däremot har de i både jästextrakt och natriumglutamat. Den här "såsen" och lite skorpsmulor häller de över en hokifilé och kallar för Fiskgratäng hollandaise. Sen klämmer de dit några kokta potatisar och ungefär en matsked amerikansk grönsaksblandning som pricken över i, innan allt packas ned i en plastlåda och försluts. Se där en komplett och näringsriktig måltid till våra kära gamlingar!
Det är vad som bjuds de som inte längre kan laga sin mat själva och inte bor på serviceboende med matsal. Där det finns matsal serveras samma mat, men med sallad och efterrätt. Vad de äter till kvällen är höljt i dunkel. Jag ställde frågan till personalen. Ostkaka, risifrutti, pannkakor.... Till mor som gärna vill ha två lagade mål om dagen, köper vi fryst eller kyld mat i butik. Hon får också en del hemlagade matlådor av mig. Aptiten är inte så stor, hon äter en halv portion till varje måltid, så det skulle ju gå bra att dela matlådorna. Nu är kommunens mat som sagt kokakyl och då måste den delas innan uppvärming. Eventuella rester får inte värmas en gång till. Några i personalen delar lådorna, andra tycker att hon ska minsann ha en hel portion. När hennes sambo fortfarande levde, var det aldrig någon som ifrågasatte att de delade. Jag bråkar inte om det. Om alla delade alla lådor åt henne, så skulle hon ju aldrig få någon annan mat...   Nu kan vi köpa Coops "Sweet and sour chicken" och "Beef teryaki" ibland och när släkten från huvudstaden kommer på besök, händer det att de har med sig "GOH-lådor" från Operakällaren. De sistnämnda är i och för sig också kokakyl, men jag lovar att de innehåller aldrig amerikansk grönsaksblandning, natriumglutamat eller jästextrakt!