Så har det varit begravning för mors sambo. Det har varit mycket som skulle passa in, innan det var dags för den sista färden. Det är ingen högprioriterad tilldragelse nuförtiden och på kontorstid ska det ske. Annars kan man ju tycka att en lördag skulle passa bra på många sätt. Då skulle även de som inte är direkt närstående kunna hedra den avlidne. Det var dock knappast fallet nu med sambon. Är man 93 år vid frånfället finns det inte så många kvar utöver släkten som tar farväl. Ett par ordensbröder deltog och sen de närmaste.
Vi var en tapper skara på tretton personer utöver prästen. Hade vi varit fler och det hade varit sambons jämngamla vänner hade det blivit problem. Det lilla begravningskapellet ligger på en liten kulle och vi fick ta oss upp för en stentrappa med 3 x 3 trappsteg med mor och rollator. Hon har inte gått i trappor på flera år, men med hjälp av kyrkvaktmästaren gick det bra. Inne i kapellet väntade ytterligare fyra trappsteg. När vi väl hade klarat av dem också, var mor helt slut och mer förvirrad än vanligt. Hon som en gång sjungit i kyrkokör bläddrade oförstående i psalmboken och gjorde inga ansatser att sjunga med. Däremot spanade hon in organisten på en balkong högt upp och tyckte att han spelade bra. Hon undrade också över vem kvinnan i vit särk var. Det var prästen!
Efter begravningen fick vi ta oss ner för alla trapporna igen och bege oss till församlingshemmet för minnesstund, landgång och Loka. Sambons tre barn med respektive gjorde en ansats att blanda sig med övriga gäster, då servitrisen myndigt pekade på ett bord och talade om, att där brukar de närmast sörjande sitta. Det var bara att lyda! När vi kommit till kaffet, blev det i alla fall lite cirkulation mellan oss och stämningen blev som den ofta blir när man kommit så långt - riktigt trivsam.
Sen tog vi mor med oss hem för resten av dagen och en bra bit av kvällen. Hon fick titta på exotiska bilder från min brors och svägerskas Sydafrikaresa. När landgången sjunkit undan, gick det ned både mat och lite vin och när jag så småningom skjutsade hem henne till hemmet var hon rätt nöjd och belåten. Så trevligt hade hon inte haft på länge!
