Dotter till en grå panter avreagerar sig.

Den här bloggen skriver jag, för att berätta något om hur det är att vara dotter till en gammal mor som inte längre klarar vardagen på egen hand. Inte så mycket om hennes tillkortakommanden, utan mer om hur det fungerar eller snarare inte fungerar runt omkring. Om maten inte minst, hur det blir när man inte har makten över det man äter längre. Överhuvudtaget om hur det blir när man inte vet och kan så mycket längre.

söndag 25 april 2010

Mera brunsås...


Vi var och handlade idag, mor och jag. Lite komplettering till kommunens beige matlådor. Jag förstår att hon dyker ner på Findus och Dafgårds frysta färdigrätter och deras färgranna förpackningar. När vi kom tillbaka hittade jag nästa månads matsedel från Dala måltidsservice. De planerar tydligen ett storkok med svampsås i månadsskiftet maj-juni! Tre dagar av sju serveras svampsås och två dagar gräddsås vilket jag misstänker är samma sås men utan svamp.
Tur att det finns andra glädjeämnen! Mor är sedan en vecka tillbaka nypermanentad och vårekiperad och på balkongen står en kruka med påskliljor och penséer. Dynorna till stolarna på balkongen är hämtade från förrådet, och en och annan dag går det att sitta där i solen en stund.

1 kommentar:

  1. Jag läste om din blogg på bloggen Hakke snackar. Vi är många som har dålig erfarenhet av äldreomsorgen både vad gäller vård och omsorg i allmänhet och inte minst maten i synnerhet.

    Några bloggande läkare är intressanta när det gäller maten, såväl till var och en, som till äldre på "institution" och "hemtjänst".

    Leta på Internet efter Kostdoktorn Andreas Eenfeldt och dr Annika Dahlqvist.

    /Anhörig till äldre

    SvaraRadera