För någon vecka sedan fick jag se en lapp på mors kylskåpsdörr. Där stod det att hon skulle få en ny städerska med start i morgon. Jaha, tänkte jag, ännu en ny person, men det ska väl gå bra. Idag ringde P som är mors kontaktperson på hemmet, för att berätta att i morgon kommer de från Samhall för att städa. Tidigare har P städat, men nu har man lagt ut städningen på entreprenad. Tanken är att man ska frigöra tid för kontaktpersonerna att hälsa på "sina" gamlingar för en pratstund då och då. Det lät inte som om hon trodde riktigt på det. Jag tror definitivt inte på det. Det är en ren sparåtgärd och ingenting annat!
Jag frågade om det kommer en eller fler personer för att städa, för jag minns hur det var innan mor och sambon flyttade från villan. Då kom det tre personer och for igenom huset och städade i turbofart. Rent och fint blev det, men gamlingarna var helt slut efteråt. Det städades överallt i varje vrå samtidigt.
Så nu undrar jag vem som kom på den här idén och hur man tänkte? Att kontaktpersonerna skulle få mer tid över för pratstunder låter ju bra, men hallå, nu pratar vi om 90% kvinnor som utför städningen. På det här hemmet 100%. De kan alltså göra två saker samtidigt - städa och prata! Med undantag för dammsugningen då, men den är ju snart överstökad. Så om den här reformen har tillkommit för gamlingarnas skull - tänk om! Låt dem slippa ytterligare nya ansikten och spar pengarna för entreprenaden. Använd de pengarna till att låta P och hennes kollegor få städa lite långsammare och prata lite mer.
I morgon är det slut på höstlovet och föreståndaren för hemmet är på plats, så då ska jag kontakta henne för ett samtal om ett demensboende för mor. Jag blir mer och mer övertygad om att det är det rätta. När jag pratade med P idag höll hon med om det. Tänk bara att få komma ner i marknivå. Då måste mor ju till och med få mata fåglarna på vintern!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar