Trodde det var slut nu...

Inför dagens besök hos mor funderade jag på, om jag skulle ta med mor ut och handla eller göra inköpen åt henne själv. Eftersom det var nära lunchtid och blåste väldigt kallt ute, handlade jag först och åkte sen till hemmet. Väl där hade klockan blivit 12.15 och jag väntade mig att hon skulle sitta vid köksbordet och äta sin lunch. Öppnade dörren och ropade en hälsning. Inget svar. På köksbordet stod frukosten framdukad orörd. I en liten plastbägare låg morgondosen av mors medicin. Dörren till sovrummet var stängd. Jag tog ett djupt andetag, fullt beredd på det värsta, och öppnade dörren. På sängkanten satt mor, halvklädd, och hälsade glatt "Godmorgon!"
När hemtjänsten kom några minuter senare för att dela lunchmedicinen och hjälpa mor att värma maten, påpekade jag att hon skulle nog inte ha mer medicin just då. Vi pratade lite om det inträffade, men det verkar som om personalen inte kan göra mycket, eftersom ledordet inom äldrevården är "Självbestämmande". Gamlingarna får alltså göra som de vill, och det är väl bra inom rimliga gränser. Om jag vill sova hela förmiddagen, så gör jag det och det är min ensak. Samma med mor. Skillnaden är att jag kan förstå konsekvenserna av det jag gör. Jag vet att om frukosten får stå framme i fyra timmar, så blir den förstörd, och om jag ställer in den i kylen och tar fram den i morgon igen, så kan jag bli matförgiftad. Jag har hällt ut mjölk som surnat innan bäst föredatum och slängt mögligt pålägg mer än en gång. Hemtjänsten får inte kolla kylskåpet, för då kränker de den personliga integriteten. Torka spyor får de göra, för det är de som får ta konsekvenserna!
På väg därifrån slank jag in till sjuksyster och berättade om det inträffade. På tal om det heliga självbestämmandet berättade hon, att hur dement och/eller hjälplös en person än är, så får de frågan om de VILL flytta till ett annat boende. På något sätt är det som om vi inte vill erkänna, att vi på gamla dar kanske inte KAN bestämma längre. Självbestämmande in absurdum! Tänk om vi behandlade våra barn på samma sätt? Vill du börja skolan lille vän? Förr sa man om åldrandet att man gick i barndom igen och det stämmer ofta. Då tycker jag att man ska handla därefter och vänligt men bestämt ta kommandot. Så det så!!
Nu pratar de på radion om att en 90-årig kvinna svultit ihjäl på ett äldreboende. Tänk om hon ville det då? Självbestämmande? Får man tvångsmata?
Mor och jag var arbetskamrater i många år och är nu med i samma pensionärsförening. I morgon är det dags för julbord och jag tänker inte ta med mor. Är det väldigt själviskt av mig? Mor skulle säkert tycka det var trevligt, men jobbigt. Hon skulle kanske känna igen någon av de andra, men mest undra vilka de var. Hon har glömt det mesta av bordskick. I bästa fall skulle hon hålla tätt genom hela måltiden och efterföljande kaffe. När vi kommit hem, skulle hon inte komma ihåg att hon varit ute och ätit julbord. Varför har jag så dåligt samvete för att jag inte tar med henne?